Det var en diskussion på en annan artikel häromveckan (jag tror det var artikeln om en politiker som föreslog att dagens ungdomar ska spara till egen pension) som påstod att ekonomer är i stort sett eniga om att välfärdssamhället inte kan upprätthållas om landets befolkning håller på att minska när födelsetalet understiger dödstalet. Tycker du att välfärdssystemets nedgång är en förväntad konsekvens av en minskande befolkning eller om det är något annat som bidrar till den här utvecklingen?
Nja, en stabilt skrumpende befolkning kan godt have velfærd. Der hvor man bliver mest udfordret er når man skifter fra en voksende til en skrumpende befolkning - især når man har haft et babyboom som alle går på pension samtidig.
Kina er så småt på vej ind i den overgang, så deres kraftige økonomiske vækst må forventes at aftage i de kommende årtier. Danmark mangler kun lige den sidste bid af overgangen, så når vi et mere stabilt leje. Det vil være en svækket velfærd, men den behøver ikke være ødelagt. Kommer selvfølgelig også an på hvad politikerne og vælgerne gør.
Det giver vel økonomisk mening at man ikke kan enten opretholde samme velfærdsniveau eller samme økonomiske niveau, når andelen af folk der har brug for velfærd og pleje langt overstiger andelen af folk som arbejder og betaler for gildet.
Dog er det lidt et nulsumsspil.
Om folk sparer op personligt eller om man f.eks hæver skatterne og laver en kollektiv opsparing til pension kan give samme udfald.
Dog er det lidt et nulsumsspil. Om folk sparer op personligt eller om man f.eks hæver skatterne og laver en kollektiv opsparing til pension kan give samme udfald.
Ikke helt samme udfald nej - det antager at samfundet er rimelig lige, altså at alle får nogenlunde samme mængde i løn og kan spare nogenlunde den samme mængde op selv. Så ville folk jo få nogenlunde det samme som hvis staten gav alle højere skatter og også gav alle en ens folkepension.
Desværre er uligheden i samfundet stigende, og de rige taber på at staten sparer op for alle gennem skat, fordi de rige betaler mere af pensionen så (fordi de betaler mere i skat). Jeg ved sgu ikke helt hvad løsningen er men jeg synes det generelt er sørgeligt at uligheden stiger.
Det är intressant att tänka på var statskassan skulle få sina pengar ifrån om systemet inte ska vara ett nollsummespel. Ska det vara andra länder som betalar för det danska välfärdssystemet?
Jag har svårt att se hur en kollektiv besparing kan ge en liknande utbetalning till de flesta människor versus om de hade sparat till egen pension. Om man får ett bra lön i ett land utan höga skatter ska det vara mer fördelaktigt att spara till egen pension än att betala höga skatter på sin lön och få tillbaka mindre än man bidrar då ens skatter också går till att betala pension till de som inte arbetade eller hade en låg inkomst. Visst är det här nollsummetanke men en positiv-summa utan extern finansiering kräver oändlig tillväxt vilket är ohållbart.
Det var en diskussion på en annan artikel häromveckan (jag tror det var artikeln om en politiker som föreslog att dagens ungdomar ska spara till egen pension) som påstod att ekonomer är i stort sett eniga om att välfärdssamhället inte kan upprätthållas om landets befolkning håller på att minska när födelsetalet understiger dödstalet. Tycker du att välfärdssystemets nedgång är en förväntad konsekvens av en minskande befolkning eller om det är något annat som bidrar till den här utvecklingen?
Nja, en stabilt skrumpende befolkning kan godt have velfærd. Der hvor man bliver mest udfordret er når man skifter fra en voksende til en skrumpende befolkning - især når man har haft et babyboom som alle går på pension samtidig.
Kina er så småt på vej ind i den overgang, så deres kraftige økonomiske vækst må forventes at aftage i de kommende årtier. Danmark mangler kun lige den sidste bid af overgangen, så når vi et mere stabilt leje. Det vil være en svækket velfærd, men den behøver ikke være ødelagt. Kommer selvfølgelig også an på hvad politikerne og vælgerne gør.
Det giver vel økonomisk mening at man ikke kan enten opretholde samme velfærdsniveau eller samme økonomiske niveau, når andelen af folk der har brug for velfærd og pleje langt overstiger andelen af folk som arbejder og betaler for gildet.
Dog er det lidt et nulsumsspil. Om folk sparer op personligt eller om man f.eks hæver skatterne og laver en kollektiv opsparing til pension kan give samme udfald.
Ikke helt samme udfald nej - det antager at samfundet er rimelig lige, altså at alle får nogenlunde samme mængde i løn og kan spare nogenlunde den samme mængde op selv. Så ville folk jo få nogenlunde det samme som hvis staten gav alle højere skatter og også gav alle en ens folkepension.
Desværre er uligheden i samfundet stigende, og de rige taber på at staten sparer op for alle gennem skat, fordi de rige betaler mere af pensionen så (fordi de betaler mere i skat). Jeg ved sgu ikke helt hvad løsningen er men jeg synes det generelt er sørgeligt at uligheden stiger.
Det är intressant att tänka på var statskassan skulle få sina pengar ifrån om systemet inte ska vara ett nollsummespel. Ska det vara andra länder som betalar för det danska välfärdssystemet?
Jag har svårt att se hur en kollektiv besparing kan ge en liknande utbetalning till de flesta människor versus om de hade sparat till egen pension. Om man får ett bra lön i ett land utan höga skatter ska det vara mer fördelaktigt att spara till egen pension än att betala höga skatter på sin lön och få tillbaka mindre än man bidrar då ens skatter också går till att betala pension till de som inte arbetade eller hade en låg inkomst. Visst är det här nollsummetanke men en positiv-summa utan extern finansiering kräver oändlig tillväxt vilket är ohållbart.